Svensk fotboll är den största folkrörelsen i Sverige och engagerar miljontals människor varje år. Elitklubbarna lägger stora resurser på hållbarhetsarbete i olika former för att ge tillbaka till samhället, och stärka den egna klubben. Hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare under de senaste åren, bland annat genom en ny lag från 2017 som lagstadgar en hållbarhetsredovisning för stora bolag. Svenska elitfotbollsklubbar omfattas inte av denna lag, men med alla de insatser klubbarna gör, menar teoretiker att klubbarna bör redovisa sina gärningar.

Studiens syfte är således att förstå hur elitfotbollsklubbar i Sverige förklarar och förhåller sig till hållbarhetsredovisning i relation till värde och legitimitet. Studien drivs även av frågeställningen om hur klubbar kan utveckla sin hållbarhetsredovisning. Med hjälp av legitimitetsteori, intressentteori samt kontinuerlig intressentdialog förklarar studien vilka områden som behöver utvecklas, men också de värden som riskerar att gå förlorade till följd av en bristfällig hållbarhetsredovisning.

Studiens empiri är hämtad från fem intervjuer som genomförts med fem olika klubbar. Resultatet visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet är bristfällig. Viss kommunikation sker genom klubbarnas hemsidor och sociala medier, men i årsredovisningarna är informationen närmast obefintlig. Tre av klubbarna pratar om resursbrist vilket gör hållbarhetsredovisning till en prioriteringsfråga.

Slutsatsen blir att klubbarna bedriver ett väldigt stort hållbarhetsarbete, vilket de upplever stärker varumärket, helt i enlighet med tidigare forskning. Arbetet uppnår emellertid inte maximal effekt eftersom kommunikationen brister, vilket märks genom avsaknaden av hållbarhetsredovisning. Klubbarna skulle möjligen tjäna på att reducera antalet aktiviteter och istället fokusera på bättre rapportering. Då kan den egna klubben stärkas ytterligare. 

Swedish football is the largest people movement in Sweden and engages millions of people. The elite clubs invests large resources in sustainability in different forms to give back to society, and strengthen their own club. Sustainability reporting has become increasingly important in recent years for all types of organizations.

The purpose of the study is to understand how elite football clubs in Sweden explain and relate to sustainability reporting in relation to value and legitimacy. The study is also driven by the question of how clubs can develop their sustainability report. With the help of legitimacy theory, stakeholder theory and continuous stakeholder dialogue, the study explains which areas need to be developed, but also the values that are likely to be lost as a result of poor sustainability reporting.

The empirical study is derived from interviews with five different clubs. The results show that communication of sustainability is inadequate. Some communication takes place through the clubs' websites, but in the annual reports the information is almost non-existent. Three of the clubs talk about resource shortages, which makes sustainability reporting a priority issue.

The conclusion is that the clubs perform a very high level of sustainability, which they believe strengthens the brand, in line with previous research. However, the work does not achieve maximum effect because the communication fails, as evidenced by the lack of sustainability reporting. The clubs could possibly serve to reduce the number of activities and instead focus on better reporting. Then the clubs can be further strengthened.