Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.