I november 2017 kom Skolverkets rapport om samläsning i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. I rapporten belyser Skolverket att det strävas efter integrering och inkludering i det svenska skolväsendet och samläsning är en del av den inkluderande skolan.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur elever upplever samläsning utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vid insamling av data har fyra elever på gymnasiesärskolan, som samläser sina karaktärsämnen med elever tillhörande de nationella gymnasieprogrammen, yrkesintroduktionen, observerats och intervjuats. Eleverna går på två olika gymnasiesärskolor. Resultaten har sedan tolkats utifrån Antonovskys (2005) teoretiska ramverk KASAM, genom en kvalitativ innehållsanalys.

Begreppet begriplighet syftar till i vilken utsträckning inre och yttre stimuli upplevs som förnuftsmässigt gripbara. Analysen visar att eleverna tolkar och visar sin förståelse på olika sätt beroende på om det är skoluppgifter som tränas i en konstruerad lärmiljö inför kommande arbetsliv eller uppgifter som tränas i autentisk arbetsmiljö, i skolans regi. I begreppet hanterbarhet beskrivs de resurser människan upplever sig ha tillgång till och om de är tillräckliga i jämförelse mot att möta de krav som ställs. Analysen visar att eleverna hanterar uppgifter skriftligt, muntligt och praktiskt, i grupp där pedagoger finns tillgängliga. De upplever sig vara inkluderade och delaktiga fullt ut, när de arbetar i grupp. Meningsfullhet innebär att man har saker som man upplever som viktiga och motiverande i sitt liv. Analysen visar att eleverna uttrycker att de känner sig jämbördiga vid samläsning och att de inte ser några skillnader mellan eleverna på de 3-åriga gymnasieprogrammen och eleverna på de 4-åriga gymnasiesärskoleprogrammen, i karaktärsämnen. Elever uttrycker också fördelar med att se hur andra elever arbetar.