Våren 2017 beslutade den svenska regeringen om nya skrivningar av Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet för att anpassa dem i linje med de nationella IT-strategier som   tagits fram (SKOLFS 2017:11; SKOLFS 2017:16). Jag undersöker skrivningarna   för svenskämnet genom ämnes- och kursplaner i dess olika delar syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övergripande frågeställning: Vilket/vilka förhållningssätt till digitalisering av den svenska skolan framkommer i de nya skrivningarna av styrdokumenten? Jag är intresserad av hur valet av begrepp förhåller sig till olika diskurser. Ses det digitala huvudsakligen som verktyg – eller kan skrivningarna tolkas som ett begynnande new mind set (Lankshear & Knobel, 2008)? Jag undersöker också hur de nya skrivningarna relaterar till de genomgripande förändringar av kommunikation och utbildning som beskrivs av Bezemer och Kress (2016) i deras sociosemiotiska multimodala ramverk och till de förändringar avseende agens, påtaglighet, multimodalitet och tillgodogörande som beskrivs i multiliteracies-pedagogiken (Cope & Kalantzis 2010; Kalantzis & Cope, 2012). Ännu preliminära resultat tyder på motstridiga diskurser och också på skillnader mellan grundskola och   gymnasium. Resultaten relateras till en diskussion om meningsskapande på  generell – specifik nivå (Tønnessen, 2011; även Bezemer & Kress 2016) och berör också lärares möjligheter att bedöma elevers digitala multimodala meningsskapande då de nya skrivningarna inte har inneburit förändringar i kunskapskraven.

I presentationen diskuteras också några lärares förståelse för de förändrade skrivningarna. Två fokusgruppssamtal (ett på vardera grundskola och gymnasium) analyseras med hjälp av tematisk innehållsanalys (Boyatzis, 1998) och identifierade teman relateras i en kvalitativ jämförelse till analysen av förändringarna i styrdokumenten. Undersökningens resultat förväntas bidra till förståelse för de utmaningar som undervisningen ställs inför i   implementeringen av de nya skrivningarna.

Referenser

Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality,   learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge.

Boyatzis, R. E. (1998). Transforming qualitative information: thematic analysis and code   development. London: Thousand Oaks, CA: SAGE.

Cope, B. & Kalantzis, M. (2010). New media, new   learning. I Cole, D. R. & Pullen, D. L (red.). Multiliteracies in Motion. Abingdon & New York: Routledge.

Kalantzis, M. & Cope, B. (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic:   Cambridge University Press.

Lankshear, C. & Knobel,   M. (red.) (2008). Digital literacies: concepts, policies and   practices. New York: Peter Lang.

SKOLFS 2017:11. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen   och fritidshemmet.

SKOLFS 2017:16. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.

Tønnessen,   E. S (2011). Multimodal   textkompetense og dataspill. I Ellvin, M,   Skar, G & Tengberg, M (red.), Svenskämnet i förändring […], 2011, Svensklärarserien 234.