Studien tydliggör hur viktigt det är att lärare arbetar med att skapa lärandemiljöer som utvecklar och främjar språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Språklig sårbarhet definieras av Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) som när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Vidare visar studien att det är av yttersta vikt att personal med specialpedagogisk kompetens stöttar lärare och elever.

Syftet var att bidra med kunskap om hur några lärare, specialpedagoger och speciallärare uppfattar att de skapar lärandemiljöer som utvecklar och främjar språket för elever i språklig sårbarhet.

• Vad anser lärarna, specialpedagogerna och      speciallärarna att de gör för att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer      som gynnar elevernas språkutveckling?
• Vilka språkutvecklande aktiviteter i      lärmiljöerna kan iakttas av en utomstående observatör?
• Får lärarna någon stöttning av      specialpedagog/speciallärare i sitt arbete med elever i språklig      sårbarhet? Om ja, på vilket sätt?

Studien har utgått från ett relationellt- och ett sociokulturellt perspektiv. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer till lärare och specialpedagoger samt observationer av lärmiljön.

Undanröja hinder, arbeta förebyggande och ha ett relationellt förhållningssätt visar sig i lärarnas svar vara viktigt i verksamheten. Ett relationellt förhållningssätt främjar kunskapsutvecklingen, det är inte individen som bär problemet utan det är miljön som ska anpassas. För att kunna ge elever i språklig sårbarhet goda förutsättningar i sin kunskapsutveckling måste alla som möter dessa elever ha kunskap och förståelse. Genom tydliga mål och vägledning läggs en bra grund för elevernas lärande. Genom formativ bedömning synliggörs elevernas utveckling. Det är viktigt att personal med specialkompetens finns i verksamheten.

Man kan i denna studie se att verksamma pedagoger har förståelse för vikten av att arbeta språkstimulerande. Ute i verksamheten syns det att pedagogerna till stor del anpassar lärmiljön utifrån elevernas behov. De flesta lärare anser att de får den stöttning och vägledning som de behöver.