Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.

Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.

För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.

​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder