Syftet med vårt arbete är att beskriva om och hur handlingsplaners innehåll gällande särskild begåvning i matematik implementeras i verksamheten. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi undersöka vilka rutiner och metoder som finns när det gäller att uppmärksamma särskilt begåvande barn och elever i matematik och vilket stöd och vilka metoder som används för att tillgodose dessa elevers behov. För att besvara våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer med representanter för de kommuner som varit delaktiga i framtagandet av Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016.

Vi har i vår studie använt oss av Krutetskiis och Sheffields teorier kring matematisk förmåga och även utgått från några förklaringsmodeller för begåvning.

Resultatet visar att implementering sker men den ser mycket olika ut i de medverkande kommunerna. Sätten att uppmärksamma elever med särskild begåvning i matematik är varierande. Resultatet visar även att kunskap och kompetens om särskild begåvning behövs hos alla de som möter eleverna för att kunna stötta och handleda, samt att en genomgående metod för berikning inom ämnet matematik uppges vara arbete med problemlösning.

Vi ser att intention finns i dessa kommuner att uppmärksamma särskilt begåvade elever och att olika rutiner och metoder används för att tillgodose behoven hos elever med fallenhet för matematik genom ett förändringsarbete som kommit olika långt. Som speciallärare i matematik kan vi bidra i utveckling av det pedagogiska arbetet för att tillgodose behoven hos alla elever.