Årligen genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) en nationell trygghetsundersökning (NTU) om utsatthet för brott. NTU år 2016 visar att otryggheten ökat i samhället sedan föregående trygghetsundersökning (Brå 2017). Vad som förstärker otryggheten är därför av stor vikt att studera. Syftet med studien har varit att få ökad förståelse hur rädsla för brott upplevs och beskrivs av de åldersgrupper som statistiskt sätt är mest brottsutsatta i Sverige (Brå 2017). Utifrån en rädsloparadox tenderar personer som är minst brottsutsatta uppge starkast rädsla. Därför kommer studien utgå från de mest brottsutsatta åldersgrupperna för att möjliggöra att även faktiska upplevelser analyseras. Studien ämnar besvara frågor om hur upplevd rädsla för brott skildras och hanteras av individen samt eventuella påverkningsfaktorer till rädslan. Tio intervjuer genomfördes med personer mellan 20-34 år i en storstad och i en medelstor stad för att få ett bredare spektrum av erfarenheter. Deltagarna fick redogöra för sina känslor rörande upplevd utsatthet utifrån eventuella brottstyper. Detta sammantaget med frågor rörande livskvalitén och samhällelig påverkan som media. Empirin analyseras utifrån teorier om risk och rutinaktivitet i förhållande till kontroll. Resultatet påvisade en riskmedvetenhet hos intervjupersonerna med nyanser av vaksamhet och lätt oro till rädsla. Individen agerar i termer av vaksamhet och beredskap utifrån medias rapportering som skapar hypotetiska reflektioner. Utan vidare reflektion gör individen försiktighetsåtgärder utifrån riskbedömningar för att minimera risken för brott. De påvisade nyanserna får således konsekvenser för individen men upplevs inte som negativt. Försiktighetsåtgärder ses inte som en begränsning i vardagen utan är normaliserade och sker på rutin av deltagarna.