Studiens syfte är att undersöka hur sång och musik lyfts i förskolans verksamhet, både i förhållande till förskollärares resonemang och i deras praktiska iscensättande. Data har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer med förskollärare och observationer av musikaktiviteter i förskolan.

Resultatet visar att förskollärare ser sång och musik som en metod för att arbeta med strävansmål i förskolans läroplan, såsom lärande och utveckling inom språk och motorik. Sång och musik syftar till utveckling och lärande och får därmed instrumentella värden. Förskollärarna ser även att sång och musik kan vara ett redskap för att iscensätta glädjefyllda gemensamma aktiviteter, där barn tillåts delta efter egna förutsättningar. Därför kan sången och musiken även anses ha intrinsikala värden, det vill säga sång och musik är tillräckliga fenomen i sig själva utan anspråk på lärande. Studiens resultat visar också hur sång och musik används i syfte att stödja barns utveckling och lärande, med varierande intensitet av estetiska inslag såsom lek, fantasi, dramatisering och musikaliska grundelement.

Studiens slutsats är att förskollärare främst ser sång och musik som en metod att arbeta med barns utveckling och lärande, vilket även syns i musikaktiviteters iscensättning. Studien visar emellertid att sång och musik även har egenvärden, samt att det är möjligt att hitta en balans i förhållande till sång och musik som innehåll och metod i förskoleverksamheten.