Bakgrund: Cirka en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Dessa personer löper en högre risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa vilket bör innebära att de ofta påträffas inom vården. Många av de anmälningar som inkommer till IVO berör bemötandet och författarna anser därför att det är viktigt att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med personer som har en utvecklingsstörning inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt som bygger på sex kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att kommunicera med personer som har en utvecklingsstörning, både när det gäller att förstå patientens kommunikation och att själv kunna kommunicera så att patienten förstår. Detta leder till att sjuksköterskan undviker att prata med patienten om deras sjukdom och behandlingsalternativ, istället tas denna dialog med anhöriga. Sjuksköterskan upplever bristande kunskaper om utvecklingsstörningens natur och att de inte fått tillräcklig träning eller utbildning i hur man bemöter denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning inom diagnosen utvecklingsstörning samt i hur man kan kommunicera med olika hjälpmedel. Genom detta kan bemötandet till denna patientgrupp förbättras och sjuksköterskan känner sig förhoppningsvis tryggare i att möta dessa patienter