Demens är ett syndrom med kognitiv svikt som leder till svårigheter att klara det dagliga livet, vilket medför att omgivningen och miljön måste vara anpassad efter personens behov. Tidigare forskning har visat att utevistelse i en anpassad trädgård som skapar trygghet, är orienterbar, stimulerar till aktiviteter och gemenskap samt erbjuder avskildhet och skyddar mot intryck som kan skapa oro kan leda till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studien har en case study design med mixed metod approach med tyngpunkt på kvalitativansats. Studiens resultat visar att den förändrade utemiljön stödjer de boendes välbefinnande, inbjuder till aktivitet, gemenskap och avskildhet samt väcker minnen.Trädgården väcker förväntningar hos de boende men ställer krav på personalen och användningen styrs av personalens tid och kunskap. En förändrad utemiljö med större möjligheter till en stimulerande utevistelse visar sig skapa ett ökat välbefinnande förboende, närstående och personal