Examensarbetet behandlar hydroarkeologi genom flera kartstudier av fornlämningar och deras förhållande till det förhistoriska landskapets hydrologi i ett utvalt undersökningsområde där en förhistorisk hydrologisk situation har återskapats. Arbetet fokuserar på fornlämningar som idag ligger över en kilometer från en vattenförekomst, men som har vatten inom en kilometer på historiska kartor.

Fornlämningar ligger i allmänhet relativt nära dagens vattenförekomster och bland de undersökta fornlämningarna dominerar typerna gravar och verktygslämningar. Majoriteten av fornlämningarna brukades under förhistorien och markanvändningen vid lämningarna har successivt övergått till en allt större andel öppen mark från 1700-talet till idag. Vattenförekomsterna har förändrats av såväl naturliga som antropogena orsaker och de mer omfattande antropogena förändringarna började omkring år 1800. Troligtvis har området ett helt annat hydrologiskt utseende idag jämfört med under förhistorien.

This bachelor thesis investigates hydroarchelogy through several studies of maps, ancient remains and their relationship to the hydrology of the prehistoric landscape in a selected area in Sweden where a prehistoric hydrological situation has been recreated. The focus of this thesis is remains which are located over 1 000 meters from a body of water today, but which have water within 1 000 meters on historical maps.

Ancient remains are generally situated relatively close to the present bodies of water and among the studied remains the dominating types are graves and tools. The majority of the remains date back to the prehistory and between the 18^th century and today the land use surrounding the remains has consisted of an increasing part of open field. The water has changed both by natural and antropogen causes and the major antropogen changes started around 1800. The studied area probably has a totally different hydrological appearance today compared to during the prehistory.