hkr.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sociometrisk status och arbetstilfredsställelse: en kvantitativ studie av olika prediktorer för arbetstillfredsställelse
Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
2014 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

Denna uppsats är en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bäst predicerar arbetstillfredsställelse. De variabler som har mätts som eventuella prediktorer är; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig känsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anställda av ett medelstort företag. Denna studie har utgått från en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt välbefinnande och sociometrisk status. Arbetstillfredsställelse mättes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie). Sociometrisk status och personlig känsla av makt mättes enligt liknande påståenden som Anderson, Kraus et al. (2012) använt, vilka beskrivs närmre i metoddelen. Socioekonomisk status mättes utifrån inkomst samt utbildningsbakgrund. Personlighetsdraget extraversion mättes med frågor ur personlighets-testet IPIP. Frågeställningenlyder; vad predicerar arbetstillfredsställelse bäst: socioekonomisk-eller sociometrisk status? Även vad personlighetsdraget extraversion spelar för roll som prediktor till arbetstillfredsställelse var en fråga som ställdes. Hypotesenformulerades att utifrån sociometerteorin prediceras arbetstillfredsställelse i större utsträckning än inkomst/socioekonomisk status. De insamlade svaren från enkätundersökningen bearbetades i SPSS version 22 genom en multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Endast personlig känsla av makt ficksignifikant stöd i regressionsanalysen då samtliga variabler fanns med som prediktorer, men efter en medieringsanalys fick vi stöd för att sociometrisk status predicerar arbetstillfredsställelse via personlig känsla av makt. Resultatet från regressionsanalysen (modell Enter)visade att personlig känsla av makt var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse (β=.50, p< .05) Korrelationen visade samma riktning. Den starkaste korrelationen fanns mellan arbetstillfredsställelse och variabeln personlig känsla av makt som delvis förklarar sociometrisk status(r=.57, p<.05).

Abstract [en]

This is a quantative study that aims to examine differentfactors effecting job satisfaction. Thevariables measured as potential predictors are; sociometric status in accordance to sociometer theory, socioeconomic status, personal sense of power and the personality trait extraversion. The data consists of (N= 128) participantsemployed by a medium sized company. This study is based on a similar studyThe Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) which studies Subjective Well-Being and sociometric status. Job satisfactionwas measured by the MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire). Sociometric status and personal sense of power weremeasured according to similar claims by Anderson, Kraus et al. (2012), further described in detail in the methodssection. Socioeconomic status wasmeasured based on income and educational background. The personality trait extraversion wasmeasured with questions from the personality test IPIP. The question being asked is; what predicts job satisfaction-socioeconomic-or sociometric status? Also what rolethe personality trait extraversion plays as a predictor was a question in this study. The hypothesis is formulated on the basis that the sociometer theory isa better predictor of job satisfactionthan income/socioeconomic statusis. The collected responses from the survey were processed and analyzed in SPSS version 22 through a multiple regression analysis and correlation analyzes. Only personal sense of powerreceived significant support in the regression analysis when all variables were included as predictors, but after a mediation analysis, we received support for sociometric status as a predictor ofjob satisfaction throughpersonal sense of power. The results of the regression analysis (model Enter) showed that personal sense of power was the best predictor of job satisfaction(β =.50, p< .05). Correlationsshowed the same way. The strongest correlation was found between job satisfaction and personal sense of power,which partly explains sociometric status(r =.57, p <.05).

sted, utgiver, år, opplag, sider
2014. , s. 42
Emneord [en]
job satisfaction, sociometric status, personal sense of power, socioeconomic status, extraversion
Emneord [sv]
arbetstillfredsställelse, sociometrisk status, personlig känsla av makt, socioekonomisk status, extraversion
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-13051OAI: oai:DiVA.org:hkr-13051DiVA, id: diva2:752558
Fag / kurs
Psychology
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2014-12-04 Laget: 2014-10-05 Sist oppdatert: 2014-12-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

C uppsats(802 kB)446 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 802 kBChecksum SHA-512
51e6631e02703c2b3ef5d390d388870a5359c908646e791a3c5101a2248efbbf40e5fe55ad733049cebb088343dfdde646261cd388f03cde838370e9d16c06d1
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 446 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 450 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf