Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi. Mycket av den existerande forskningen har fokuserat på att dela upp populationen i olika typologier. Tyvärr verkar det inte existera någon koncensus kring viken typologi man använder eller för den skull vad man använder typologin för. Således blir tidigare forskning svår att överskåda och använda vid exempelvis utveckling av behandlingsansatser. Då ämnet i sig varit och är färgat av tabun kring kvinnlig kriminalitet och sexualitet tar arbetet upp genusaspekter som en viktig del. Tabun som omgärdar ämnet ökar också sannolikheten att det förekommer stora mörkertal kring hur stor omfattningen av denna kriminalitet egentligen är. Det är uppsatsens slutsats att de undersökta svenska fallen passar in i den internationella bilden. Fortfarande kvarstår mycket forskning för att belysa denna del av kriminologin men uppsatsen kan sägas vara ett litet steg i rätt riktning.