Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. 

Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.

Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.

Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare.