Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information. I två grupper visade eleverna dessutom förmågan att tänka flexibelt och förmågan att generalisera. Den fjärde gruppen innehöll en elev som ensam visade de fem förmågor vi hoppades skulle komma fram, förmågan att memorera matematiskt material är det svårt för oss att avgöra om de har då vi inte vet vad de har sysslat med tidigare. Vi förväntade oss inte heller att förmågan att tänka baklänges skulle visas. Av de 14 elever som ingick i undersökningen fanns där en elev som visade mer matematisk begåvning än vad elevens betyg indikerade. Avslutningsvis kan vi i vår undersökning inte se något samband mellan elevers betyg och antalet förmågor de visar upp vid problemlösning.