Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.

Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 – 2003 samt 2002 - 2004.

För att realisera vårt syfte genomförde vi en dokumentstudie. 177 aktiebolag som för räkenskapsåret 2002 hade erhållit ren revisionsberättelse och 172 aktiebolag som hade erhållit oren revisionsberättelse kom med i undersökningen. Uppsatsens resultat speglar hela aktiebolagspopulationen i Sverige.

Resultaten av dokumentstudien analyserades av Chi-två testet eller Mann-Whitney testet. Vi fann att 55,23 % av aktiebolagen som erhållit oren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2002 även erhöll oren revisionsberättelse 2003. 97,18 % av aktiebolagen som erhållit ren revisionsberättelse räkenskapsåret 2002 erhöll även ren revisionsberättelse för räkenskapsåret 2003. Testerna fann ett signifikant samband att aktiebolag med oren revisionsberättelse år X erhåller oren revisionsberättelse år X+1 samt att aktiebolag med ren revisionsberättelse år X erhåller ren revisionsberättelse år X+1.Med hjälp av diskriminantanalysen fann vi att våra variabler till 82,20 % klassificerade aktiebolagen korrekt i revisionsberättelsens utfall.