Uppsatsens syfte var att beräkna företagets totala kostnader för sjukfrånvaro och undersöka om hälsoinvesteringarna är ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrånvarokostnad.

Vid beräkning av företagets totala kostnader för sjukfrånvaron har vi utgått från Liukkonens modell som innefattar både kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrånvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar från andra författare.

Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjänsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.

I vår undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrånvaro är betydligt lägre än vad våra beräkningar visade. Detta kan till viss del förklaras med att företagen inte tar hänsyn till de kring- och merkostnader som uppkommer vid sjukfrånvaro. Konsekvenserna av detta kan vara att företagen aldrig ser de totala kostnaderna som sjukfrånvaron medför, vilket i sin tur kan leda till felaktiga investeringsbeslut. Vidare undersökte vi företagets hälsoinvesteringar och om dessa fått effekter på sjukfrånvaron. Undersökningen visade att alla tre företagen hade en minskning i sjukfrånvaro. För att kunna konkludera om det är hälsoinvesteringarna som bidragit till denna minskning har vi granskat andra faktorer som kunnat påverka resultatet. Analysen påvisade att tjänsteföretagets hälsoinvesteringar hade ett samband med minskningen av sjukfrånvaro, vilket gör investeringen ekonomiskt motiverbar. I de andra företagen kunde vi inte påvisa ett direkt samband.

För att se effekterna av lagen om särskild sjukförsäkringsavgift har vi genomfört ett förenklat exempel på tjänsteföretaget. Beräkningen visade att företaget kommer att få ökade kostnader för sjukfrånvaron från den 1 januari 2005.