Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).

De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin. Valet av teorier berodde i första hand på att de kunde ge viss förklaring till miljöredovisningens förekomst.

För att uppnå vårt syfte fann vi att survey var den bästa metoden för vår undersökning. Den utfördes genom en dokumentstudie där företagens årsredovisningar och separata miljöredovisningar granskades. Granskningen gjordes utifrån ett formulär indelat efter företagsnamn, miljöredovisningssätt, omfattning i antal sidor, företagsspecifika variabler och redovisade miljöinformationskategorier.

För att kunna ta ställning till våra hypoteser använde vi T-test, linjär regressionsanalys och Mann-Whitney test. Undersökningens resultat visade att det skett en ökning av andelen redovisande företag från år 1996 till år 2003. Företagens omfattning av miljöredovisning i antal sidor hade minskat men antal informationskategorier ökat. Miljömyndigheter var den informationskategori som hade ökat allra mest. Storlek och bransch var de företagsspecifika variabler som påverkade miljöredovisningens omfattning.