Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för mutbrott.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn.

Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Vi genomförde två undersökningar. Dessa byggde på primärdata. Dels undersökte vi journalisternas attityd till sin granskande roll och dels näringslivets syn på granskningen. Detta gjordes för att få både de granskade och granskarnas åsikter. Vi genomförde våra intervjuer via telefon. De svar vi fick har analyserats och kopplas till vår teori.

Vi har i vår analys konstaterat att granskningen låter sig påverkas av ett flertal olika förutsättningar. I vår slutsats kom vi fram till att det finns förutsättningar för att affärspressen ska kunna verka granskande. Dock är det så att affärspressen främst granskar företag som har ett underhållningsvärde, det vill säga att det finns ett publikt intresse av dem. Därmed kommer den stora massan av företag aldrig att hamna i affärspressens fokus.