Denna uppsats beskriver Björket, ett 50 hektar stort grönområde i den skånska tätorten Kristianstad. Björket, som till största delen är bevuxet med buskar och träd, används främst för vardagsrekreation men brukas också som ett redskap i undervisningen av närbelägna skolor och daghem. Målsättningen är att öka kunskapen om Björket och dess natur samt att föreslå skötselåtgärder som i första hand gynnar områdets biologiska värden. För att få fram ett underlag till skötselförslag startades arbetet med en undersökning av Björkets historia och markanvändning. Efter detta kartlades områdets träd och buskar genom att ta fram en översikt över områdets trädslagssammansättning, stamdiameter - och beståndsstruktur. Samtidigt utfördes en naturvärdesinventering för att se vilka värdefulla skogliga egenskaper som finns och som saknas i området. Slutligen inventerades epifyter på björk för att få en närmare inblick i ett av områdets vegetationssamhällen och kanske även ledtrådar om skyddsvärda arter och miljöer. Den historiska informationen berättar att studieområdet ursprungligen var en del av botten i Nosabysjön som torrlades i slutet av 1800-talet för att vinna mark att odla upp. De fuktiga markförhållandena som skapades var först lämpade för slåtter och senare som betesmark. När förutsättningarna i jordbruket ändrades och staden behövde mer utrymme upphörde hävden och marken dikades ut. Med tiden skapades området Björket genom naturlig succession och av mänskliga ingrepp såsom plantering, gallring samt oavsiktlig fröspridning. Vid inventering av 106 cirkelprovytor i Björket noterades 38 arter av träd och buskar, varav lövträden är dominerande. Rönn är det trädslag som har störst antal individer men stamdiametern på dessa når, av naturliga skäl, sällan mer än 20 cm. Andra talrika träd är björk , sykomorlönn, gran samt druvfläder och vanlig fläder vilka oftast uppträder i buskform. Björket innehåller en hel del naturskogskvaliteter men de poäng som summerades i naturvärdesbedömningen var förhållandevis låga. Vid epifytinventeringen påträffades 16 arter mossor och 19 arter lavar varav två är signalarter, vilka indikerar att växtplatsen med omgivning håller höga naturvärden. Kommunen, som äger marken, har som mål med skötseln av Björket att se till att rekreationsmöjligheterna för invånarna i staden fungerar så bra som möjligt. Målet med skötselförslagen som läggs fram i uppsatsen är att förbättra och värna om den miljö som Björkets djur och växter lever i samtidigt som en stor mångfald av arter ges möjligheter att utvecklas, vilket kan ge besökare en rikare naturupplevelse. Det är viktigt att behålla Björkets variationsrikedom både vad det gäller innehåll och struktur. Förslag på åtgärder är exempelvis att ge plats för ädellövträd, utveckla skogsbryn mot befintliga gläntor, gallra bort sykomorlönn som konkurrerar ut andra trädslag och att utvidga Björkets nuvarande gränser. För framtida skötsel bör en lämplig skötselplan för Björket upprättas av personer med kunskaper inom både naturvård och skogsskötsel i tätortsnära rekreationsområden.