Många elever knäcker sin läs- och skrivkod under sina första skolår och för flertalet är lusten och glädjen stor över att kunna läsa och skriva på egen hand. Undersökningar visar att det är i övergången mellan årskurs 3 och 4 som en förändring ofta inträffar. För många av eleverna innebär det att det stöd som visar sig vara en förutsättning för att vidareutveckla sina nyvunna läs- och skrivförmågor, inte ges i tillräcklig utsträckning. En anledning till detta är att ämnenas antal ökar och att stoffet växer i omfattning; läromedelstexterna blir längre, bildspråket mer avancerat och diagram mer komplicerade. En annan är att eleverna nu i större utsträckning förväntas klara sin läsning och textproduktion på egen hand (Liberg, 2007, 2010).Forskningsintresset rör således yngre elevers textproduktion och i vilken mån de uttrycker sig multimodalt. Texter producerade av elever i årskurs 3 har samlats in i två klasser på två olika skolor i södra Sverige under läsåret 2012/2013. Den ena skolan är belägen i ett mångkulturellt bostadsområde där elever har svenska som andraspråk medan den andra skolan ligger i ett traditionellt villaområde där elever har svenska som förstaspråk. Det huvudsakliga syftet är att undersöka vilka olika sätt eleverna uttrycker sig på i samband med textproduktion. Vilka semiotiska resurser använder de sig av och på vilka sätt kan resurserna sägas vara meningsskapande? Finns skillnader i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever och vilka är i så fall dessa skillnader ur ett multimodalt perspektiv? Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i det lingvistiska och sociosemiotiska forskningsfältet och en kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av de insamlade texterna presenteras (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; G. R. Kress, 2010; G. R. Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). I forskningspresentationen redogörs för de första resultaten som en del i ett pågående avhandlingsarbete.