hkr.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
De sista ängarna: En studie över den historiska bördigheten i dagens skyddade ängar i Kronobergs län
Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
2016 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker.

Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by.

Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. , s. 40
Nyckelord [sv]
Landskapsvetenskap, äng, bonitet, markanvändning, naturreservat, Natura 2000, Kronoberg, shifting baseline syndrome
Nationell ämneskategori
Historia Botanik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-16172OAI: oai:DiVA.org:hkr-16172DiVA, id: diva2:1037448
Utbildningsprogram
Landskapsvetarprogrammet
Presentation
2016-09-02, 20:425, Högskolan Kristianstad, Kristianstad, 10:00 (Svenska)
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2016-10-19 Skapad: 2016-10-15 Senast uppdaterad: 2016-10-19Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1269 kB)166 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1269 kBChecksumma SHA-512
3540f1b7c30ae88b4418b18697527e7d556347f47bfb193a1dba0c221128ccaccbb56121990fa278e9a2c7446f1b3d2bae9582af9c19b7e38aa9714aa36fb152
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sektionen för lärande och miljö
HistoriaBotanik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 166 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 385 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf