Komponentavskrivning är ett aktuellt och viktigt ämne inom kommunal sektor eftersom rekommendationen om komponentavskrivning är relativt ny samt att det är skattebetalarnas pengar som till stor del finansierar denna extra administrativa börda som komponentavskrivning anses medföra.

Syftet med studien är att förstå hur redovisningsansvariga inom kommuner hanterat implementeringsprocessen av komponentavskrivning samt belysa vilka konsekvenser avskrivningsmetoden medfört på den rättvisande bilden. För att uppnå syftet innefattar den teoretiska referensramen aktuella och relevanta teorier och begrepp för komponentavskrivning i kommuner. Metodvalet var semistrukturerade intervjuer som genomfördes i åtta kommuner i Skåne län.

Resultatet visar att flera faktorer spelar in i hur avskrivningsmetoden väljs att implementeras i kommuner vilket har resulterat i att ingen tillämpning i någon kommun är exakt lik en annan. Den största påverkande faktorn är det tolkningsutrymme som finns i och med att kommuner i Sverige har principbaserad redovisning.

Studien visar även att komponentavskrivning leder till en mer rättvisande bild av kommunernas finansiella ställning. Dock framkom indikationer på att jämförbarheten försämras eftersom komponentavskrivning implementerats och används på olika sätt i kommunerna. Detta resulterar i att den kommunala redovisningen inte är enhetlig och därför inte uppfyller kravet om jämförbarhet som är en av de kvalitativa egenskaperna som Rådet för kommunal redovisning beskriver i sitt ramverk.

Studien bidrar till ökad förståelse om varför det finns skiljaktigheter och likheter i implementeringsprocessen av komponentavskrivning samt vilka konsekvenser avskrivningsmetoden medför. Studien ökar även förståelsen för vilken diskussion som är aktuell kring komponentavskrivning inom kommunal sektor.

Genom intervjuerna framkom indikationer om att teori och praktik inte går hand i hand när det gäller komponentavskrivning. Framtida forskning kan belysa och tydliggöra om det existerar ett gap mellan teoretisk målsättning med komponentavskrivning och vad det i praktiken är möjligt att uppnå.

Component depreciation is a current and important topic because it is a relatively new recommendation. Furthermore, the undoubtedly additional administrative burden, which will follow as consequence of the component depreciation, will mainly be financed by taxpayers' money.

The purpose of the study is to understand how accounting managers in municipalities handled the implementation process of component depreciation, and also to illustrate the impact of the depreciation method brought on the true and fair view. In order to reach the aim, the theoretical framework includes current and relevant theories and concepts to component depreciation. The chosen method was semi-structured interviews in eight municipalities in the Swedish county in Skåne.

The results show that several factors affect how municipalities choose to implement the depreciation method, which means that no approach of any municipality is exactly similar to another. The main influencing factors are the interpretation of space available in that municipalities in Sweden who have principles-based accounting.

The study also shows that the component depreciation leads to a more true and fair view of the municipality's financial position. However, indications appeared suggesting that the comparability deteriorates because each municipality implement and use component depreciation differently. This results in a heterogeneous municipal accounting, leading to that the requirement of comparability is not met. The requirement of comparability is one of the qualitative characteristics as the Council for Municipal Accounting describes in its framework.

The study contributes to a better understanding of why there are differences and similarities in the implementation process and the consequences component depreciation brings. The study also increases the understanding of which discussion are of interest in component depreciation in the municipal sector.

Through the interviews it was indicated that the theory and practice do not go hand in hand when it comes to component depreciation. It is suggested that future research will illustrate and clarify if there is an existing gap between the theoretical goal with component depreciation and what is practically achievable.