Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.

Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.

Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer. Rekonstruktionsförslaget utgörs till stor del av en återgång på kyrkogården till ängsmark, samt nedtagande av planterade parkträd till förmån för lokala trädslag. Äldre brukningsformer kan då med fördel införas som till exempel lieslåtter och hamling. I arbetet diskuteras även etiska frågeställningar kring ingrepp på kyrkogården och vad de medför för sorgearbetet.