Alla pedagoger möter någon gång elever som har primära koncentrationssvårigheter. Många står frågande och söker efter ett förhållningssätt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primära koncentrationssvårigheter och är utåtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien på de elever, som inte är diagnostiserade.

I litteraturgenomgången beskrivs vad primära koncentrationssvårigheter är och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och även motorikens betydelse för koncentrationen. Vidare resoneras kring pedagogernas samarbete och specialpedagogens roll.

Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra pedagoger i två olika kommuner. Pedagogerna kommer alla i kontakt med elever som har primära koncentrationssvårigheter i klassrumssituationen eller i annan verksamhet på skolan. Studien visar hur pedagoger arbetar med elever som har koncentrationssvårigheter och i diskussionen resoneras kring hur pedagoger skulle kunna arbeta, för att anpassa verksamheten efter alla elevers olika behov. Slutsatsen är att verksamhet som passar elever som har primära koncentrationssvårigheter passar alla elever och för att individanpassa undervisningen, måste pedagogerna tänka på de elever som har svårigheter av något slag.