Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke. Intervjupersonerna anser sig ha mer tid till utveckling i dagsläget då de befinner sig i en livssituation där självförverkligande får stort utrymme i både arbetet och fritiden. Våra intervjupersoner talar om självförverkligande i termer som att bli uppmärksammad av andra, att få bekräftelse och kunna göra det man själv vill. Nyckeln till förståelse för hur våra intervjupersoner upplever balans mellan arbete och fritid finns i de individuella aspekterna, aspekter som hur individen definierar fritid, de individuella drivkrafterna till arbetet och hur självförverkligandet bidrar till att individen upplever sig som Någon.