Målet med maten i skolan är att den ska vara tillräckligt näringsriktig och att det ska finnas tillräckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas näringsbehov. Det är därför viktigt att matsedeln näringsberäknas och att den därmed uppfyller näringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för Tillämpad Näringslära utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och järn eleverna egentligen får i sig via skollunchen i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta på om eventuella miljöfaktorer kan påverka hur mycket barnen äter. Metoden som användes var kvantitativ i form av vägning av elever och av skolmaten samt en enkät vilken genomfördes på 25 elever i åldern 7 till 11 år på en skola i Kristianstad kommun. Resultatet visade att de flesta eleverna som deltog i studien är mätta när de lämnar matsalen. Trots det så ligger den totala mängd energi eleverna fick i sig, i genomsnitt 319 kcal, nästan 50 % under det rekommenderade intaget. Det baseras på energiintaget av två luncher. Undersökningen visade också att majoriteten av eleverna tycker att ljudnivån är för hög, vilket kan påverka måltidssituationen. Huruvida det är rent och fint överallt i matsalen var däremot inte alla överens om.