Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmän

påverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor är räddningstjänsten fortfarande mansdominerad. Studien utgår från Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn på könssocialisationen. Några copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmän. Resultaten visade att de alla var nöjda med sin arbetssituation och inte påverkades nämnvärt av att vara i minoritet. De tenderade inte att bli stressade förutom att de ibland kände att de måste eller ville prestera bättre än killarna. Inte heller hade de i någon större utsträckning problem med att bli accepterade. Den copingstrategi som alla ansåg var mycket viktig var när de i gruppen efter ett otäckt larm pratade ut om vad de upplevt. Detta innebär att det sociala stödet, var mycket viktigt för tjejerna framförallt efter ett larm. Kanters teorier om synlighet stärks bara till viss del då några av tjejerna anser att de är synliga enbart därför att de är nya.