Syftet med uppsatsen är att hjälpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andraspråk som ska lära sig läsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgångspunkt i problempreciseringen: Hur hjälps elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna återspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om ämnet. Genom att ställa resultatet av undersökningen i relation till gällande forskning inom ämnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad är forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning?. Några av utgångspunkterna för att hjälpa elever med svenska som andraspråk till en positiv läsinlärning är att i arbetet med läsinlärning bygga upp en förståelse för ord, begrepp och för det talade språket. Andra utgångspunkter som framhävs är meningsfullhet och erfarenheter, lust och motivation, bokstavsarbete och undervisning i modersmålet. Av undersökningen kan urskiljas att vikten av konkretion är något pedagoger betonar, medan detta inte varit en tyngdpunkt inom forskningen. Pedagogers erfarenheter motsäger varandra gällande om det finns skillnad mellan hur elever, med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk, hjälps till en positiv läsinlärning.