Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning

(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodens

och Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jag

använt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från den

rättsdogmatiska ansatsen.

Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i samband

med att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsida

informera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Koden

har även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därför

ska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att man

ska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.

En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning med

uppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering av

styrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även ha

ett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiella

rapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag till

principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.

Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. På

bolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävs

enligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

Koden fokuserar starkt på den interna kontrollen och transparens i ekonomin som jag anser är förutsättningar för ett väl fungerande näringsliv. Min slutsats blir därför att Koden har en stor funktion att fylla.