Syftet med studien är att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen – deras subjektiva erfarande av det som är av central betydelse för dem – för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna. Arbetsförmedlingens insatser motsvarade oftast inte ungdomarnas förväntningar. Men gruppen ”arbetslösa ungdomar” förefaller vara en mycket heterogen grupp. Olika variationer i ungdomarnas sätt att erfara olika fenomen i arbetslöshetssituationen beskrivs utifrån de teman som ungdomarna ansåg som viktigast för aktuell livskvalitet. Sysselsättning och aktivitet, ekonomi, socialt stöd och mental hälsa var de teman, som oftast nämndes som viktiga för livskvaliteten. I denna studie har ungdomarnas livskvalitet betraktats som ett utfall av lärande- utvecklings och socialisationsprocesser. Därmed kan också ungdomarnas situation påverkas genom att läro- och utvecklingsprocesser i större utsträckning inriktades på den enskilde individens samlade förmåga, d.v.s. att ungdomarnas situation bör beaktas ur ett mer individinriktat perspektiv. Ett sådant synsätt kan öka ungdomarnas kvalificeringsmöjligheter och därmed ökas också deras möjligheter att få ett arbete. Ett förslag på en pedagogisk modell som kan antas öka kunskaperna om variationen i ungdomarnas upplevelser av arbetslöshetssituationen, den s.k. PEOPLE-modellen, presenteras avslutningsvis i uppsatsen.