Syfte:

Att granska de förutsättningar som skall vara uppfyllda när det gäller att kunna bedöma en gärning som datarelaterat bedrägeri eller förberedelse till annan brottslig gärning. Utöver detta kommer vi att undersöka vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att kunna bedöma om en gärning skall kunna klassas både som bedrägeri och annat förmögenhetsbrott. De kombinationer som vi kommer att behandla är bedrägeri ställt i relation till stöld och dataintrång. Vidare kommer vi även att undersöka om datarelaterat bedrägeri kan betraktas som grovt brott.

Metod:

Vi har använt rättsdogmatisk metod, det vill säga, med hjälp av allmän litteratur inom området för vårt arbete, offentliga utredningar, lagförslag, författningar och lagar samt rättsfall har vi analyserat de frågor som utgör grunden till vårt arbete.

Slutsatser:

Vi har i vårt arbete funnit att alla former av olovlig påverkan av en upptagning eller automatisk process inte kan betraktas som datarelaterat bedrägeri. Exempel på detta är i det fall då gärningsmannen olovligen utnyttjar ett kontokort som denne erhållit via ett traditionellt bedrägeri. Då gärningsmannen genom skimming eller genom traditionellt bedrägeri kommer i besittning av kontokort och internkod respektive att han fått den i sin lovliga besittning via ett vilseledande är gärningsmannens förfarande exakt detsamma som den drabbade skulle ha gjort i liknade fall. Detta kan därför inte betraktas som bedrägeri eller påverkan av en upptagning, om så var fallet skulle den drabbade också olovligen påverka en upptagning. Kontokortet utnyttjas av gärningsmannen endast för att komma åt de bakomliggande medlen, alltså enbart som ett verksamt verktyg.

För att datarelaterat bedrägeri skall anses vara grovt skall enligt 9:3 andra stycket BrB detta ske med hjälp av falsk urkund eller felaktig bokföring.