Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.