Med utgångspunkt i Swains outputhypotes från 1985 om att produktion är ett avgörande kriterium för inlärning av ett andraspråk, undersöks i avhandlingen hur språkundervisning påverkar elevers språkliga produktion. Undersökningsgruppen består av tre gymnasieklasser där eleverna läser franska som främmande språk; samtliga hade även läst franska på högstadiet. Videoinspelningar i klassrummen gjordes första och tredje året, vilka kompletterades av eliciterat tal av enskilda elever samt av en kontrollgrupp infödda franska elever. Avhandlingen är uppdelad i 5 undersökningar som tillsammans visar hur den muntliga språkproduktionen yttrar sig och utvecklas under gymnasietiden.

Den första undersökningen ger en översikt över undervisningen kopplat till olika aktiviteter. Studien är deskriptiv och bygger på ett observationsschema, COLT (Communicative Orientation of Language Teaching), som beskriver aktiviteterna ur ett kommunikativt perspektiv. Den andra studien utreder vilken typ av frågor läraren ställer och hur de hanteras rent kommunikativt av eleverna. Följande två studier visar hur inputfrekvensen och de olika aktiviteterna påverkar elevernas språkliga produktion. Båda studierna utgår ifrån elevernas användning av verb, den första ur ett formellt perspektiv, närmare bestämt hur eleverna använder sig av tempus, den andra ur ett lexikalt perspektiv. Den sista delen i avhandlingen undersöker förhållandet mellan metalingvistisk kunskap och användningen av den kunskapen i muntlig produktion.

Några av huvudresultaten är att aktiviteter med viss fokus på form är viktiga i ett främmande språk-klassrum, då rent kommunikativa aktiviteter inte ger särskilt stor variation av verbformer. Lärarens påverkan på elevernas muntliga produktion är stor; avhandlingen visar att lärarens typ av frågor spelar stor roll för mängden tal som eleverna producerar och att frekventa verbformer i lärarens tal genererar hög frekvens av samma verbformer i elevernas produktion. När det gäller elevernas utveckling visar det sig att de producerar mer franska det tredje året än det första men att ingen longitudinell utveckling sker vare sig när det gäller verbens former eller lexikon. Avhandlingen visar också att eleverna i högre grad kan ange metalingvistiska regler än vad de kan tillämpa dem i produktion.