Fritidshemmet erhöll från och med höstterminen 2016 en mer uttalad plats i styrdokumenten i och med att verksamheten fick ett eget kapitel i läroplanen. Makthavarna bakom läroplanskapitlet framhöll klart och tydligt att det handlade om ett förtydligande av uppdraget, inte en förändring av detsamma. Hur blev det med den saken? När fritidshemmets uppdrag ges en mer tydligt uttalad plats i styrdokumenten görs detta med en ny språkdräkt och begreppsflora som för tankarna till en mer traditionellt utbildningspolitisk och skolinspirerad diskurs. I denna uppsats riktas fokus mot undervisningsbegreppet och med utgångspunkt i hur detta begrepp skrivs fram i kapitel 4 i Lgr 11 (Skolverket, 2019) och tillhörande kommentarmaterial (Skolverket, 2016) var syftet att, med hjälp av diskursanalys, diskutera, analysera och problematisera konstruktionen av undervisningsbegreppet. Diskursanalys förstås häri som såväl en teoretisk som metodologisk ram där en särskild modell har använts för att bearbeta, analysera och diskutera ovanstående styrdokument, med ett särskilt fokus på just undervisningsbegreppet. Resultaten av denna analys visar att fritidshemmets uppdrag i stort och framförallt undervisningsbegreppet befinner sig mitt i en diskursiv maktkamp mellan en diskurs som värnar om traditionellt klassiska fritidshemspedagogiska omsorgs- och socialpedagogiska värden och en utbildningstraditionell diskurs som på många sätt utmanar föreställningen om vad ett fritidshem är. Vidare har denna diskursiva kamp analyserats i förhållande till fritidshemseleven och hur hen positioneras i gränslandet mellan dessa. Fritidshemmets uppdrag förtydligas, men till vilket pris?