Betoningen i fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag ligger på det som många gånger är oförutsägbart – lek, utforskande och kreativa arbetssätt samt att främja elevers fantasi och kreativitet. Fritidshemmet är även en fysisk plats – en komplex miljö där förväntningar om informellt lärande och omsorg ska iscensättas och ta plats.

Den fysiska inomhusmiljön i fritidshemmet och pedagogernas roll i att använda den som en del av det pedagogiska uppdraget finns inte i detalj specificerat i styrdokumenten och är ett område som inte tidigare prioriterats högt i akademisk forskning, men kan ses vara på tydlig uppgång.

Studien, som genomförts i form av samtalspromenader tillsammans med pedagoger på fyra fritidshem i Skåne syftar till att – genom ett designteoretiskt och sociokulturellt perspektiv – belysa pedagogers intentioner och praktiker kring att främja elevers kreativitet och fantasi i och genom den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Den ställer även frågan kring vilka artefakter som används för detta syfte och på vilket sätt de presenteras för eleverna.

Studiens resultat visar en samstämmig bild av både det utbud av artefakter som presenteras för elever i syfte att främja kreativitet och fantasi, och ett ospecificerat uppdrag som i högsta grad är levande för pedagogerna men många gånger är marginaliserat.

The emphasis of Swedish leisure-time teachers assignment lies in the unpredictable characteristics of play, explorative and creative ways of working and encouraging child fantasy and creativity. The leisure time centre is also a physical space where a complex mix of expectations of informal learning and care takes place.

The physical learning environment of Swedish leisure-time centres, and the teacher’s assignment concerning it, is neither in detail regulated in steering documents nor well documented in academic research but seems to be an upcoming subject of attention.

This study, which has been executed as walking interviews with teachers in four Swedish leisure-time centres, aims to – through a sociocultural and multimodal theoretical perspective – illustrate the intention and applied practices concerning the encouraging of child fantasy and creativity in and through physical learning environment. It also aims to explore the use and range of artifacts and how they are presented to children.

The results of this study present a unanimous picture of the range of artifacts used and an assignment highly vivid to the teachers but still unspecified as well as marginalized.