Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.