Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta. Resultatet visar att kunskap om autismspektrumstörning, kunskap om och en positiv inställning till delaktighet och inkludering hos dem som finns i närmiljön är avgörande för att elever med autismspektrumstörning ska känna delaktighet och vara inkluderad. Vi fann också i resultatet vikten av att utgå från elevens förutsättningar och behov i både lärandet och fysisk miljö, för att göra undervisningen tillgänglig. Verksamheternas grundsyn genomsyrades av att försöka se till varje individs behov och förutsättningar. Samarbete med främst hemmet och stödet från rektor i verksamheten, ansågs gynna barnet. Informanternas tolkning av begrepp som integrering- inkludering- delaktighet- tillgänglighet skiljde sig åt, vilket visades i synsätt men också hur verksamheterna hade organiserats i respektive kommun. Resultatet har ställts i relation till litteratur i ett specialpedagogiskt perspektiv.