Hur märks det i utredningstexterna att barn blivit delaktiga i det som händer i utredningsarbetet, om hur de deltagit och kunnat påverka genomförandet?  Vad säger utredningstexterna om hur barnen blivit delaktiga och deltagande i det som skrivs och skrivits i utredningen – i anteckningar och slutlig text? Vad berättar utredningstexterna om hur barn blir delaktiga i det utredningen leder fram till – i föreslagna insatser eller avslutning av kontakt?

Socialsekreterarna berättade mycket inom dialogcoachingen i Länsstyrelsen i Skånes två systemiska projekt Stärkt skydd för utsatta barn och Individen i vårdkedjan – utredning och delaktighet om samarbetet mellan socialsekreteraren och klienten samt om socialsekreterarnas grunder för val av arbetssätt, förhållningssätt och tekniker i samtal. Redovisar socialsekreterarna också detta i utredningarnas texter?

 I Hyllie hade tre socialsekreterare inom projektet Stärkt skydd för utsatta barn, utvecklat en särskild modell för att samtala med barn och göra barn delaktiga i utredningar genom utveckling av en databaserad bok för barn: Barnets bok eller Min bok. Boken presenteras här utförligt, hur den fungerat och med vilka resultat.

Det handlar om socialarbetarnas professionella överväganden i möten med klienter och i upplägg och genomförande av utredningsarbete. Utredningsarbetet är en viktig del av det sociala arbetet och innebär en avgörande fas för hur samarbetet fortsättningsvis ska se ut (eller hur det ska avslutas). För samtliga deltagare kan en utredning innebära det som gör skillnad för framtiden. Utredningars kvalitet och effekt handlar inte ”bara” om vad utredningarna mynnar ut i när det gäller bedömningar och beslut utan i allra högst grad om hur utredningarna genomförs under ledning av socialsekreterarna – om samspel och förändringsprocesser i utredningen. Förutom de i projekten drivande aspekterna att verka emanciperande och demokratiskt, dvs. att öka deltagares inflytande och delaktighet och möjliggöra större deltagande för att ta till vara och mobilisera deltagarnas egna resurser och kunnande i större utsträckning, kan detta ses ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Klienternas rättsäkerhet handlar både om vilka beslut som fattas och om hur socialtjänsten kommer fram till dessa. Ur professionellt perspektiv handlar hur-frågan och redovisningen om hur arbetet genomförts om kvalitetssäkring liksom, inte minst viktigt, om lärande och utveckling.