Arbetet utgår från hypotesen att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Hypotesen grundas på tidigare observationer under vår lärarutbildning och speciellt vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Frågan har studerats genom tre separata undersökningar: den enskilde lärarens urval av innehåll, läroböckers innehåll samt innehåll i kursplaner för olika lärarutbildningar. Alla undersökningarna utgick från en av oss bestämd definition av kulturhistoria. Undersökningen gällande den enskilde lärarens urval gjordes genom en enkät för gymnasielärare i historia. Läroboksundersökningen gjordes genom att utläsa hur mycket av böckernas innehåll som stämde in på vår definition av kulturhistoria. Undersökningen om innehållet i kursplanerna för olika lärarutbildningar gjordes genom läsning och tolkning. Samtliga undersökningar har sedan jämförts med tidigare forskning inom ämnet. Forskningen har behandlat olika aspekter av kulturhistoria och gymnasieskolans historieundervisning. Resultatet av våra undersökningar visar att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Konsekvensen av detta blir att eleverna inte får någon historisk helhetsbild om detta fortgår. Eftersom det står i kursplanen i historia för gymnasial utbildning att ämnet skall ge perspektiv för individen och stärka identiteten och ge insikt om kulturarvet anser vi att de lärare som försummar kulturhistoria negligerar att följa kursplanen.