Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ”regelbunden inkomst”, ”plötslig inkomst”, ”sparade pengar” och ”avbetalning”. För kategoriseringen av utgifterna användes två skalor, den ena med ”nödvändighet” och ”nöje” som extremer och den andra med ”långsiktig investering” och ”kortsiktig konsumtion”. Den empiriska undersökningen genomfördes med två olika enkäter. Resultaten från dessa undersökningar visar för det första det som teorin förutsäger, nämligen att olika sorters inkomster eller tillgångar används till olika sorters utgifter. På enkäterna ombads för det andra respondenterna även att ange tiden mellan de två senaste köpen över 5 000 kr. Denna tid tillsammans med kombinationen av finansieringsalternativ, uppdelade på kontant eller kredit, används i studien för att testa giltigheten av vår egen teori, som behandlar problemet om hur utrymmet i de mentala kontona beter sig. Vi ville förklara hur detta utrymme förändras av inköp som bokförs på kontot, och då särskilt vilken betydelse valet av finansiering för två på varandra följande köp har för utrymmet. Resultaten för testerna avseende denna teori är osäkra, men vi anser oss finna bättre stöd för ett accepterande av teorin än för ett förkastande av den. Sammantaget kan våra bidrag vara relevanta för att bättre förstå mental accounting samt konsumenters köp- och kreditbeteende.