Studiens fokus har legat på hur elever utvecklas i sin läsning under den första terminen i årskurs 1. Vi valde att titta på två klasser i samma kommun, dock inte på samma skola. Vi intervjuade 38 elever angående deras tankar om läsning. Dessutom genomförde vi en kartläggning om var eleverna befann sig när det gällde språklig medvetenhet och läsutveckling i början på skolåret. Vi lät även berörda pedagoger svara på enkäter om hur de arbetar för att stimulera elevernas läsning.

Efter en termin gjorde vi uppföljande tester för att se hur elevernas läsutveckling fortskridit. Slutligen bad vi pedagogerna att berätta om och hur eventuella stödinsatser satts in för att få eleverna att gå framåt i sin läsning.

Resultatet av vår studie blev att alla elever utom en gått framåt i sin läsutveckling. Även de elever som vid skolstarten inte kunde genomföra alla testerna kunde efter en termin själva se att det hade skett en progression. Vi såg ett samband mellan låg språklig medvetenhet och svag läsutveckling. Detta samband kvarstod efter en termin. Spännvidden mellan pojkarnas resultat var större än mellan flickornas när det gällde ordavkodningen, både vid studiens början och vid dess avslutning.