För att uppnå jämlik hälsa för alla är arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan når en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hälsofrämjande arbete genom Bankhälsan Friskvård, som i sin tur använder hälsoombud på bankkontoren. Vårt syfte med studien var att studera Swedbanks hälsofrämjande arbete genom hälsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp självförmåga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhåller sig alla till arbetsplatsen och har använts för att sätta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgångspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lärande och det salutogena perspektivet. Metoden som använts var intervju som analyserats kvalitativt. Resultaten visade att hälsoombuden upplevde stöd genom uppskattning, tid samt utbildning och inspiration. Swedbanks ledning och chefer hade under senare år visat allt mer intresse för hälsoombudens arbete men hälsoombuden upplevde ändå att uppskattningen inte var tillräcklig. Hälsoombuden uppgav att de inte hade någon avsatt tid för hälsofrämjande arbete vilket de upplevde frustrerande. Utbildning och inspiration kom från Bankhälsan Friskvård samt andra hälsoombud och var uppskattad. Våra slutsatser är att om det hälsofrämjande arbetet på Swedbank ska fortsätta ge goda resultat behöver hälsoombuden få bättre stöd i sin arbetsinsats. Exempelvis ger organisationen dubbla budskap till hälsoombuden vilket vi anser måste åtgärdas. Bättre utbildning skulle också ge hälsoombuden större förståelse för motgångar i det hälsofrämjande arbetet.