Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande i

revisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrund

och kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernas

könsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år som

förtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse för

hur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevalda

revisorerna och de sakkunniga biträdena.

Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin har

vi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.

Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp av

standardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna i

varje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi inte

statistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi istället

studerat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testa

våra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.

Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler har

någon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi sett

antydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas. Men som nämnts

ovan har vi inte kunnat säkerhetsställa dessa och därför vågar vi inte säga att det

verkligen stämmer. Därför har vi förkastat alla våra hypoteser, dock har vissa

endast förkastats tillsvidare. Vi har dock blivit medvetna om att i de kommuner vi

valt att intervjua är att det manliga könet dominerar bland de förtroendevalda

revisorerna och även att medelåldern bland dessa är hög. Detta har gjort att vissa

av våra variabler har varit svåra att undersöka då vi inte har haft något att jämföra

med.