Studiens syfte är att beskriva lärares syn på tillgång till extra anpassningar vid ordinarie läsförståelseundervisning gentemot vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska, årskurs 6, för elever i lässvårigheter. Vidare syftade även studien till att undersöka hur lärare tolkar begreppen läsförståelse respektive hörförståelse samt huruvida de anser att man kan pröva flera förmågor (avkodning och förståelse) i samma prov. Vi valde en kvantitativ metod, genom att använda oss av en enkät, som 51 respondenter besvarade. För att skapa en bredd i empirin ställdes öppna frågor där respondenternas egna tolkningar efterfrågades vilket skapade studiens kvalitativa ansats.

Den insamlade empirin redovisades tematiskt, efter de olika teman som synliggjordes vid sammanställningen. Analysen följde sedan samma tematiska struktur och kopplades till ett sociokulturellt perspektiv samt till ett Kommunikativt Relationsinriktat Perspektiv. Ett resultat som studien visade på var stora skillnader i elevernas tillgång till extra anpassningar vid ordinarie undervisning respektive vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska, årskurs 6. Flertalet av respondenterna valde att följa Skolverkets (2018a) rekommendationer kring vilka anpassningar som är tillåtna vid de nationella proven, vilket innebär att många av de anpassningar som eleven använder sig av i den ordinarie undervisningen inte kan användas vid provtillfället. Det framkom även i resultaten att elever erbjuds använda anpassningar vid de nationella proven som de ej har tillgång till i den ordinarie undervisningen, vilket går emot Skolverkets (2018a) riktlinjer. Ytterligare resultat som synliggjordes var det stora tolkningsutrymme och de skilda tolkningar som finns på begreppet läsförståelse och hur detta torde prövas.

Vikten av ett gott samarbete mellan specialpedagogiska kompetenser och skolpersonal samt tydliggörande av begrepp diskuterades som viktigt utifrån empirin. Även förslag på ett nytt begrepp framställdes, ett sk. textförståelse-begrepp, som möjliggör prövning av förståelse av skriven text och avkodningsförmåga. Denna förmåga föreslogs istället prövas enskilt, vilket skulle kunna säkerställa validiteten av prövning av båda förmågorna

The aim of the study is to describe the teacher's view of access to additional adjustments in regular reading comprehension instruction compared to the national test reading comprehension sections in Swedish, year 6, for students with reading difficulties. Furthermore, the study also aimed to investigate how teachers interpret the concepts reading comprehension and hearing comprehension as well as whether they believe that one can test several abilities (decoding and comprehension) in the same test. We chose a quantitative method, using a survey, which 51 respondents answered. In order to create a depth of empiricism, open questions were asked where respondents' own interpretations were requested, which created the qualitative approach of the study.

The empirical data collected was presented thematically, following the different themes that were made visible during the compilation. The analysis then followed the same thematic structure and was linked to the socio-cultural perspective as well as KoRP (Communicative relationship-oriented perspective). One of the results that the study showed was large differences in the students' access to additional adjustments in regular teaching and at the reading comprehension part in national tests in Swedish, year 6. Most of the respondents chose to follow the Skolverket (2018a) (Swedish National Agency for Education) recommendations regarding what adjustments are allowed in the national tests, which means that many of the adjustments used by the pupil in regular teaching cannot be used during the exam. The results also showed that students are offered to use adjustments during the national tests that they do not have access to in the regular teaching, which does not follow the Skolverket (2018a) guidelines. Further results that were made visible were the large scope of interpretation and the various readings that exist on the concept of reading comprehension and how this should be tested.

The importance of a good collaboration between special pedagogical skills and school staff as well as clarification of concepts was discussed as important from the result of the empiricism. Proposals for a new concept were also presented, a so-called text comprehension concept, which allows testing of comprehension of written text and decoding ability. Instead, this ability was proposed to be tested individually, which could ensure the validity of testing both abilities.