Studien utgår från ett projekt som initierats av en förskola där vi som examensarbetesskribenter har haft som uppgift att titta på pedagogernas roll ur ett utomstående perspektiv. Det relationella perspektivet har fått en betydande roll genom hela studien då just mötet mellan pedagog och barn varit i fokus. Syftet med studien är att iaktta pedagogernas bemötande av barnen i hallen ur ett jämlikhetsperspektiv. Första mötet i hallen på morgonen kan ha en varierande betydelse för varje individ. För vissa barn betyder det att man får springa in och leka med kompisar och för andra är det en ledsam stund där man måste lämna sina vårdnadshavare. Därför är hallen intressant att undersöka närmre för att få inblick i hur pedagogerna arbetar när de möter barnen i hallen på morgonen. Studien baseras på semistrukturerade observationer där ett observationsschema följts. Reflekterande samtal har därefter förts med pedagogerna på avdelningen med utgångspunkt i den insamlade empirin från observationerna. Empirin har varit ett verktyg för pedagogerna att bli självmedvetna och uppmuntra till självreflektion kring sin progression. Resultatet visar att pedagogerna ger barn den tid som behövs för en god lämning samt ett bemötande som är anpassat efter varje enskild individ. Detta kan tolkas som att pedagogerna utgår från ett jämlikhetsperspektiv i mötet med barn i hallen.