Bakgrund: Vårdskador är ett allvarligt problem inom svensk hälso- och sjukvård, vilket leder till onödigt lidande hos patient, ökad vårdtider, onödig användning av resurser och ökade kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för det flesta fall av vårdskador, varav perifer venkateter (PVK) står för de flesta fall av kärlrelaterad komplikation, tromboflebit. Syfte: Att undersöka hantering av perifera venkatetrar avseende skötsel, dokumentation och förekomst av tromboflebit. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data inhämtades på medicinavdelningar med hjälp av strukturerade observationer genom bedömningsinstrument PVC-ASSESS, där 80 PVK ingick i studien. Resultat: Endast en PVK var fullständigt märkt med "perifer venkateter", datum, tid och signatur på fixeringsförbandet. Fixeringsförbandet fäste väl vid huden hos hälften av samtliga PVK, likaså hade hälften av samtliga förband blod under insticksstället. Vanligaste PVK storlek som användes var storleken 1.1 millimeter (rosa). Enbart en PVK var överförd mellan patientens samtliga journaler: ambulansjournal, akutjournal och datajournal. PVK som placerades på ambulans och akuten använde större PVK nål jämfört med på avdelning. Av 80 PVK hade 51 PVK tecken på tromboflebit. Palpationssmärta upplevdes av 25 patienter. Högst frekvens av tromboflebit kunde ses i åldersgruppen 61-80 år. Lägst frekvens av tromboflebit fanns när PVK placerades på handryggen, medan högst frekvens fanns när PVK placerades på underarmen och armvecket. Slutsats: För en minskning av tromboflebitfrekvens behöver hantering av PVK avseende skötsel och dokumentation förbättras. Ytterligare studier behövs för kunskap om orsakssamband till tromboflebit. Ett standardiserat bedömningsinstrument till exempel PVC ASSESS behöver enhetligt användas på klinik och tydlig definition av tromboflebit behöver utvecklas.