Bakgrund: Sår har i alla tider varit fruktade och behandling av sår var 2012 fortsatt en vanlig omvårdnadsåtgärd. Att leva med svårläkta sår kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt vara en belastning i vardagen. Inom begreppet svårläkta sår är bensår, fotsår, trycksår och maligna tumörsår vanligast. För att ett sår ska räknas som svårläkt ska såret ha en läkningsprocess på minst sex veckor. Syftet: Var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie har genomförts och resultatet har baserats på 16 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes. Materialet granskades och analyserades sedan induktivt. Resultat: Består av fyra kategorier: Den besvärliga kroppen, Den känslosamma tillvaron, Påverkan på sociala relationer och Att vara beroende av vård. I resultatet framkom att patienter hade många erfarenheter av svårläkta sår. Smärta, lukt, exsudat var något som påverkade patienters välbefinnande. Att leva med svårläkta sår kunde orsaka nedstämdhet och depression. För att hantera vardagen använde patienter olika copingstrategier. Patienter beskrev även att de sociala relationerna påverkades genom att patienterna kände sig som en börda och isolerade sig på grund av skam. Vård av svårläkta sår krävde många möten med sjuksköterskor, vilket kunde skapa en speciell relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats: Studiens resultat om patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår visar att patienter har många värdefulla erfarenheter att delge sjuksköterskor. Det är av vikt att forskningen fortsätter så sjuksköterskor kan ge den omvårdnad och behandling dessa patienter är i behov av.