That minorities face a greater risk of career barriers is a problem that has been discussed and studied for a long time. A concept which is continuously used to describe the problems minoritoes face is the so-called glass ceiling effect. It describes how minorities are prevented to reach top positions in particular in an organization because of their gender, sexuality or ethnicity. As there are only about 2.5% of the accountants in Sweden that belongs to the ethnic minority, a interest was brough to our attention to investigate the ethnic minorities career advancement from a different perspective; How do auditors reason regarding career advancement in relation to ethnicity. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the auditors construct career advancement in relation to ethnicity. We have used theories about diversity, socialization, organizational culture, identity theory, intersectionality, social networking and mentoring to achieve the purpose of the study. The empirical data were collected through a qualitative approach in which semi-structured telephone interviews and questionnaires via email were conducted with 13 experienced accountants with a foreign background. The auditors were considered to have valuable experiences and perceptions of how their career advancement have worked out for them. This study has contributed to a deeper understanding of how auditors with foreign background in Sweden construct career advancement in relation to ethnicity. Since previous research has focused on minority structures in organizations and not how auditors constructs career advancement in relation to ethnicity, this study may be considered to have contributed to fill a research gap. The conclusion of this study is that the authorized public accountants have different opinions about how they design career advancement. A suggestion for further research is to investigate the phenomenon surrounding the accounting assistants’ perspectives that are of foreign origin.

Att minoriteter löper större risk att drabbas av karriärsbarriärer är ett problem som har diskuterats och studerats länge. Ett begrepp som kontinuerligt används för att beskriva minoriteternas karriärsproblem är den så kallade glastakeffekten. Begreppet beskriver hur minoriteter hindras att i synnerhet nå toppositioner i en organisation på grund av deras kön, sexualitet eller etnicitet. Då det endast är cirka 2,5 % av Sveriges auktoriserade revisorer som tillhör den etniska minoriteten väcktes intresset om att undersöka den etniska minoritetens karriärsavancemang ur ett annat perspektiv; hur resonerar revisorer kring deras karrärsavancemang i relation till deras etnicitet. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse kring hur revisorerna konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Vi har i denna studie använt oss av teorier som behandlar mångfald, socialisation, organisationskultur, identitetsteori, intersektionalitet, socialt nätverk, och mentorskap för att kunna uppnå syftet med studien. Empirin har samlats in via en kvalitativ metod där semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär via e-post genomförts med 13 erfarna auktoriserade revisorer med utländsk bakgrund. Revisorerna ansågs ha värdefulla erfarenheter och upplevelser kring hur karriärsavancemanget har sett ut för dem. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring hur revisorer med utländsk bakgrund i Sverige konstruerar karriärsavancemang i relation till etnicitet. Då tidigare forskning fokuserat på minoritetsstrukturer i organisationer och inte hur en revisor konstruerar karriärsutveckling i relation till dennes etnicitet kan denna studie anses ha bidragit till att fylla en forskningslucka. Slutsatsen av denna studie är att de auktoriserade revisorerna har skilda meningar kring hur de konstruerar karriärsavancemang. Förslag till vidare forskning är att undersöka fenomenet kring redovisningsassistenters perspektiv som är av utländsk bakgrund.